Väntar på spännande besked idag om nytt jobb. Ett 00 lag i Stockholm. Samt att bara uppdragsgivaren är värt namnet. Mer info ikväll.

Längtar efter vad nästa säsong har att erbjuda. Jag valde att söka nya utmaningar för nästa säsong mot vad jag gjort denna säsong. Tankarna går om ett lag född 01 till 99 som är villiga att träna 5-6 dagar i veckan. Jag har jobbat igenom en ny säsongsplanering med Teori,Isträning och fysträning där teori är viktig del av allt vi gör. Teori och spelarmöten minst en gång varannan vecka, där vi jobbar med målen och den mentala biten,videos mm.Känner också att grabbarna behöver få viss utbildning i valen man kan ställas inför angående skola,flickvänner osv, hur man kan tänka och lite om vad andra hockey spelare gjort för val och vad resultatet blev. Fysträningen är helt omgjord mot tidigare för att ge mer utrymme för mer glädje och sammanhållning i laget.

Det är inte lätt att hitta rätt i hockeydjungeln :) bilderna med varann ska stämma och förtroende för varann måste sitta som en fläskläpp! Föräldrar har ett ENORMT inflytande på barnen och utbildning för dom är det man börjar med. Därför är det svårt att prata öppet från början om målen för laget ibland, för det kan låta som om man är galen:) tusen frågor om hur jag ska åstadkomma allt. Efter utbildning av föräldrars roll är det inga större problem,ingen kan göra allt själv.Behöver jag säga mer.

Men det jag märkt nu när man tittar in i klubbar och lag så är det spridda skurar på kunskaper och idéer. Glad över att många är kunniga och har en fantastisk inställning som vore kul att jobba med.Men också en del som är mer gammalmodiga eller stolt och lite blind.Det är klart att komma utifrån som opartisk ser man mer om hur olika ledare är i klubben, och man är inte så fastkörd i samma gamla vanliga.

Men positivt överraskad, man ser verkligen skillnad på dom klubbar som har bra ledare i toppen som verkligen förstått vikten av ledarskapet och hur man fördelar ut den.

Vi får se vad det blir, längtar som tusan!! 

Som sagt, det kan gå fort i hockey. En mental pusselbit man aldrig ska glömma. matchen är inte över för än den är över så att säga:)

Wow! Under ett inslag av vinterstudion i SVT där vår före detta skid stjärna Anja Person är expertkommentator. Visade man och pratade kort om hennes karriär, där man bland annat gick in på OS guldet 2006. Det vi vanliga inte visste då var att Anja hade en knäskada som gjorde att hon knappt kunde åka skidor innan OS.Hon berättade att detta OS var något hon längtat efter så för att hålla den mentala biten på plats,befann hon sig på hemlig ort där media inte kunde ställa tusen frågor om hur det går med knäet.  

I hennes värld var hon inte skadad, så för att slippa bli påmind gömde hon sig. 

Vid inåkning på OS hade hon en ispåse runt knäet, under termobyxor.Hon åkte med så mycket belastning som möjligt på det friska knäet, ingen märkte något. Vid målgång i tävlingen ser man att hon hukar sig och håller sig på knäna, vet man inget om skadan så märker man inte att något är fel. 

Visst finns det gränser man kanske inte ska gå över, lyssna på kroppen osv.. Men den mentala biten när man vill något så mycket så att man till och med kan lura kroppen är ganska imponerande.

Det mentala är något jag är mycket intresserad av och tror kan göra otrolig skillnad på hockeyspelare om man börjar i tid när dom är små. (inte spela skadad!) men för att hålla inställningen på 100% och leverera när det gäller så är mental styrka ett vapen mot alla som inte har det.

  Utbildningsstegen i svensk ishockey är indelade i olika steg, precis som vilken utbildning som helst.Det kräver heller inga förkunskaper.Vem som helst kan gå dessa utan att kunna ett skit om hockey,det är heller inget prov i utbildningsstegen.Så vi säger nu att någon går dessa utbildningar utan någon hockeybakrund, som sedan får vara ansvarig för ungdomars hockeyutbildning där de bär ansvar för barnens fysiska och mentala hälsa.I stegen så har man

3-4 dagars utbildning i anatomi, som man sedan skall använda i fysträning och kostlära till laget från hockeylek till junior ålder. Läkarstudenter pluggar 6 år för att få ta ett blodprov typ..

Utbildningsstegen säger egentligen inte att du kan något, inget prov kan styrka att du kan det du läst och hört. Anledningen till att jag tar upp detta är för att stegen blir en formalitet som används för att styrka att du är behörig eller kan det du påstår.En anställning eller anledning till att man inte får behålla jobbet som tränare kan äventyras för att man inte har dessa steg.(har själv varit med om detta) Utbildningsstegen är bra som tusan, men skulle kanske behöva bli lite tuffare mot studenter utan hockeybakrund och med prov så att utbildningen får lite mer pondus. 

Inte mening att vara kritisk eller gnälla. För många är det en hobby på fritiden med barnen, vilket är underbart. Men för en del andra av oss har mer än bara en passion för sporten, vi vill utveckla svensk hockey och göra den bättre. Därför skulle utbildningen väga lite tyngre för att jobbet ska gå till rätt personer som utbildar barn och ungdomar i svensk hockey.

Ja det är inget undantag att Pia Sundhage är en hyllad coach och tränare. Såg henne i nyhetsmorgon på TV4 där hon pratade om hur hon är och coachar sina spelare. Jag själv använder mig av 3-1 system och sandwich tekniken när jag coachar. Det innebär att man säger 3 bra saker mot en sämre till sina spelare. Men bakar in den dåliga, dvs 1-2 positiva först sedan den negativa för att avsluta med en positiv. På så sätt kan man framföra kritik eller annat som behöver bli bättre utan att sänka individen. Pia använder 7-1!! när hon coachar. Hon ser till att spelarna är fullproppade med positiv feedback hela tiden, samtidigt som hon kan göra deras svagheter viktiga att jobba med så att varje spelare blir så bra som möjligt. Imponerande! Hon är en stor tillgång för svensk fotboll, men också för svenska coacher i alla lagsporter. Se och lär för det kommer jag göra!. 

Vad är skillnaden egentligen. Elit satsning eller bara spela lite med grabbarna när man har tid? Många reagerar nästan negativt när talar om elit eller satsning, brukar höra hur man talar om toppning av laget och hårt träningsklimat. Visst det ligger kanske en del i det, framför allt hos okunniga tränare,ledare osv. Man gör som man alltid har gjort, eller det man själv lärde sig när man skolades hårt. Ibland helt utan att tänka eller lyssna om det finns ett bättre sätt, man kör sitt eget race typ.

Det förekommer hot om att inte få spela och andra krav på spelare/laget att prestera, träna hårt med någon gestapo tränare som gapar å skriker sig hes....jag har lite annan syn på det hela.

Om jag säger så här då, om man nu kommer och lirar lite med polarna för att det är kul. Man tar inte i,i onödan och det som är svårt eller för jobbigt det undviker man helst.Inte heller några krav på någon inställning eller prestation, alla ska få vara med och spela.Tränar två gånger i veckan, plus nån match. Hur stor är sannolikheten att man är ett vinnande lag, hur "kul" är det då?, jag menar de flesta barn/ungdomar håller ju på med lagsport för att vinna! Vad är det man har lärt spelarna nu?. Börjar man prata inställning och hårdare träning så flyr de flesta eller har en massa åsikter.Jag skulle vilja påstå att felet redan började när dom började med hockeyn eller vad det nu är. Det var hur kul som helst när man började med idrotten från början, allt var en lek, ingen gnäller bara barn fulla av entusiasm!! Vad är det som gör att leken försvinner efter en tid?

Ledarskap,coaching från tränare och föräldrar såklart. Vi kan bara inspirera dom till motivation och inte försöka motivera dom själva.När motivationen upphör från ledaren dör intresset allt mer och mer hos individen.Tappar en förälder eller ledare intresset eller har starka åsikter som inte stämmer med spelaren eller lagets mål,så blir inte spelaren direkt motiverad.

Elit eller div 2?.Jag ser det mer som nivåer, lika par leka bäst! om du är på en lägre nivå betyder det inte att man kan göra som man vill, regler och mål måste vara lika tydliga som det är på en högre nivå. Leken ihop med respekt för spelet och varann måste samspela på alla nivåer.Elit är bara ett ord för en nivå, samma som div 2. Skillnaden är bara att på Elitnivå har man fler repetitioner av spelet och har du även då ett ryckte av att vara en klubb/lag på en högre nivå så är det bara en förutsättning för att få fler spelare som har motorerna igång, och vill lära och ibland gärna varje dag.

Jag brukar säga  "man kan träna 3dagar i veckan och vara ett elitlag, och man kan träna 6dagar i veckan och vara en sopa" Med det menar jag att det är inte alltid mängden träning som spelar roll utan kvaliteten på den. Dom som inte vill satsa allt och ge så mycket tid som 6 dagar i veckan, om dom lagen/killarna skulle ge lika mycket på träningarna fysiskt och med rätt inställning som dom satsande, fast bara två gånger i veckan, så skulle dom ha mycket roligare och de flesta skulle rent av längta till träningen, till och med kanske vilja träna mer! just för att det är så kul!!

Respekt, kamratskap, vilja att lära sig något för att bli bra på det, för att spela och ha kul. Är det något fel på den utbildningen? Utan struktur och ledarskap i ett så kallat lag där alla får vara med kravlöst, och kan mer eller mindre uppföra sig hur som helst. Är det en bättre utbildning än med tydliga regler och mål?

Kan tillägga också att det finns seriösa lag med bra spelare och individer som har rena stolpskott som tränare och ledare...Just därför jag själv vill hålla på som tränare och dessutom lägga ner tid att utbilda ledare och föräldrar för att barn och ungdomar ska få ut det bästa av sin utbildning oavsett nivå.

"Experterna sitter alltid på läktaren" Föräldrar sitter ofta där och tycker en massa om allt och alla, inte alltid på ett bra sätt. Efter en match så kommer mycket av all info om vad man tycker som förälder fram till spelaren. Dom skulle ha gjort si! och dom skulle ha gjort så!...varför gör dom så där?, dom är helt ute å cycklar.

Enkelt! Om det nu är så enkelt så att föräldrarna kan göra det, vad ska dom med oss tränare till då!?

Precis, vi har den tuffa uppgiften att inte bara utbilda spelare för att lära sig så bra som möjligt utan också utbilda föräldrar. Med det menar jag att föräldrar har en otroligt stor uppgift och är förebilder för sina barn på många sätt. Och kan inspirera barnen till vad som helst. Därför är det viktigt att från ledarens sida verkligen lägga ner tiden så att föräldrar förstår lagets regler och utbildnings sätt, och att dom lär sig respektera det. Om det nu skulle vara så att ledare eller tränare är rena stolpskotten så finns det massor av bra lösningar tex: Ett föräldraråd som kan ventilera med varann innan man går vidare till tränare/klubb osv. För det är ju inte säkert att alla föräldrar tycker lika.Om det nu rör sig om nån enstaka förälder som tycker på ett visst sätt, så är det inte något som skall framföras till tränare från föräldraråd om alla inte är överäns om saken. Den eller de kanske ska fundera då på vad det är som gör att dom inte förstår och gör att dom har så mycket åsikter och varför.

Elit eller Lek? en lek spårar ofta ur utan regler och ledarskap. Är det för mycket att begära båda.Regler och mål även om nivån är lägre.Och det bör vara en lek i elit,var är glädjen annars.

Man kan ju hålla på hur länge som helst, kontentan är att att det bara handlar om nivåer, att lika par leka bäst!